Tischor med tryck är för nördar?

På P3 snackas det nu om T-shirtar med konstiga/roliga tryck.
Ni vet. "Ja, jag vill knulla" eller den klassiska "Öl byggde denna vackra kropp" som förresten en skitsnygg brud hade på sig i omsydd version på Roskilde. Då var det faktiskt lite kul. Men jag var ju proppad med öl själv iofs....

Men det jag inte riktigt förstått än är turnetischor, konserttischor och dylikt.
Fyller det upp egot lite hos en själv att veta att nu vet alla att jaaag var dääär.
Vem fan bryr sig?
Jag skiter i alla med urtvättade fula Metallicatischor från -88 eller att man varit och sett Bob Dylan -79

Jag förstår ju att det såklart har ett egenvärde. Att upplevelsen har betytt någonting och att man vill bära det med sig.
Men å andra sidan är det en snäll och förstående tanke och jag är inte speciellt snäll.
Eller förstående.

Om någon läser det här som har ett svar. Om än individuellt så dela gärna med er.
Jag fattar ingenting.

Jag har förvisso en gammal Kent-tischa. Men jag brukar vända den ut och in. Den är bra att träna i.
Jag går gärna ut i min pojkväns Entombed-tischa För den är skittuff och jävlas med feministsymbolen vilket jag tycker är underbart provocerande. Vem fan har ensamrätt på en symbols innebörd? Inte fan är det femibrudarna. Inte fan är det satanisterna. (Pentagram) Slå upp den ursprungliga betydelsen i en religös ordbok förstår ni vad jag menar. :)

Nu kom jag visst av mig. ...
"Jag var där"- tischor är skitlöjliga.
SÅ !