tisdag 9 oktober 2007

Förortsungar.vs innerstadskids.

Jag fattar inte varför inte fler människor FATTAR!
Det gör mig så jävla förbannad.

Prettomordet på en tonåring i innerstadsStockholm skakar Sverige.
Aldrig har väl så många välkammade ungdomar utsatts för så mycket obehag.
Sådant här händer ju bara i förorten. Bland alla förvildade, kriminella invandrare eller mindre bemedlade svennar som på något underligt vis tappat hjärnan under tiden där ute. Notera min stereotypa ironi.
Förorten beskrivs lite som en frizon för kriminalitet. Istället för vad det verkligen är. Statens sätt att "lösa problemet" med fattiga och invandrare. Om vi buntar ihop alla på samma ställe behöver vi inte ta ansvar för konsekvenserna utan kan låta skiten gå åt helvete. Så dem inte är ivägen....
Och detta "problem" är det ENDA som diskuteras.
Inte kärleken, sammanhållningen, den GRYMMA etniska mångfalden. Ni som läst "Bortom mammas gata" av Alexandra Pascalidou eller växt upp i förorten själva förstår vad jag menar.

Om man växer upp med att höra att man är skit, så tror man ju till slut att man är skit.
Ungdomar går igenom samma jävla pubbeperioder , osäkerhetsperioder, könsrollsperioder i hela jävla världen.
Bara det att de rika ungarna kan gömma sig i sina flashiga villor, snutta på farsans champagne, slå sönder grannens Bang&OLufsen och misshandla varandra, utan att det någonsin läcker ut. I villaförorterna sköter man sådant hemligt. Det förekommer EXAKT lika mycket skit, om inte mer.
Men om en blatteunge rånar en godiskiosk basuneras det ut över hela jäävla folkhems-Sverige.
Det är därför det skrivs så utförligt om "krögarelitens barn" Vilken chock.
Som om DEM inte jävlas!
Någonsin.

Förbannade barn!
Osäkra barn!
Förvirrade barn!
Rädda barn!
Ensamma barn!
Fattiga barn!
Rika barn!
Svenska barn!
Utländska barn!

Att döda någon är sjukt. Vårat samhälle är sjukt.
När barn dödar andra barn är det extra sjukt.
Det är därför vi borde sluta skilja på varandra.
För vi är inte olika!

"Min pappa gör godare mat än din pappa.."
Vem fan kan svara på det?

Inga kommentarer: