torsdag 29 maj 2008

Från koja till slott.

I-landstarmen i mig gjorde sig rejält påmind igår och Walle höll helt med.
Varför ska vi bo fyra nätter för 1600 i ett råtthål när vi kan bo vid Times square på ett fint hotell för 5600?
Det är ju bara siffror. (....)
Inatt bokade vi, DET HÄÄR!

Känner att det är så jävla mycket skönare, om man kan sova ut ordentligt i en skön säng där man känner sig trygg och får plats med sina saker än att packa in allt flåd i ett smutsigt rum där man inte ens får plats att stå.
Jag har bott på mina platser. Det är inte att jag är kräsen.
Eller jo. Men mest för att jag vill ha en romantisk, fin weekend med den finaste människan i världen. Och för att vi upptäckte att vi sparat in sjukt mycket på byggmaterial.
Snajsigt va?

Om någon som läser varit på Manhattan tages tips tacksamt emot. Anna Siverskog leder tips-ligan med oumbärliga tips och en bok och kartor med utprickningar. :)

Bygguppdate:
ALL skit är borta från vinden!
Vi skulle ju liksom gräva bort all den där dyngan och vi diskuterade sugbil etc.
Men sen kom det fem starka karlar från släkten Wallman, inklusive Hugo som är en fin vän och hippsvipps var allt borta!
Jag var den totala stereotypen och bidrog med hembakad blåbärs och hallonpaj och hembakta bullar och kaffe. (Observera hur jag liksom "lägger till" hembakad för att ni ska fatta att jag bakat helt själv...)

När jag faktiskt kunde kliva omkring däruppe och skrika WOOOOW jättehögt kändes inte tjejkvällarna i solnedgången på takterassen med drinkar så jättelångt borta.

Idag rycker jag in i Linköpingsbutiken. Vilken tur att jag inte håller på att skita på mig längre. :)

onsdag 28 maj 2008

Massdistruction.

I min buk.
Fck gå två timmar tidigare från jobbet eftersom min mage valde att ge mig tidernas största diarée. NU sitter jag med bullrande mage framför datorn och springer i skytteltrafik till toan.
Kul va?
För jag åt visst lite halvdåligt skaldjur skulle jag tippa. Jävla baguette.
Och jag som lovat mig själv att aldrig äta skaldjur sådär.

Har bokat svinbilligt boende i N.Y men känner att det känns tråkigt att snåla in på boendet när man är där så kort tid. Får se om jag ändrar mig.
Vad tror ni?

fredag 23 maj 2008

Fåfänga är sunt.


Jag har klippt mig och färgat håret för en halv årslön. Snyggt va? :)
Jag är så jävla fåfäng. Inte så att jag MÅSTE sminka mig innan ica men ändå jävligt fåfäng.
Men jag känner ingen som inte bryr sig om sitt utseende Allt handlar om approach. Vilket intryck man vill göra. Vilken typ av grupp man vill sälla sig till. Utifrån musiksmak, modenycker, eller ren jävelskap vandrar vi omkring på jorden i allt från YVS till fjällräven and I like it.

Däremot är jag livrädd för att det gör oss till slavar. För slavar är vi redan. För annars skulle ju typ, alla gå runt näck och om det blev kallt kanske vi skulle gå runt i djurhudar som back in the days.
En person som anstränger sig för att inte se ansträngd ut anstränger sig lika mycket som en som faktiskt anstränger sig. En person som fördömer allt utom det den själv står för vilket ska vara att inte fördöma snubblar på sin egen fot och det blir sorgligt.

Min dröm är att alla kvinnor och män utan att göra en deal av det kunde kleta ner sig med färg överallt för att det gjorde dem glada. Och låta bli om det inte gjorde dem glada. Om det inte fanns pengar skulle vi säkert gladeligen kleta ner oss med skalbaggsblod till läppstift och pussa varann för ingenting skulle göra någonting.
Så vad fan gnäller vi över?

Jag vill ha bort "skönhets"termerna kring kosmetika. Jag anser inte att man blir vacker av mascara. Jag tycker inte att det ska heta "beauty" "make-up" etc.
Det vackraste som finns är en rufsig rosig alldeles naken kvinna efter sex. Jag har ju då bara sett mig själv men ingen är snyggare än jag just då. Eller med rufsigt hår på stranden med fräknar och bus. DET är skönhet för mig!
Men låna mig ditt ansikte och jag ska färgsätta liv och rörelse i det.
HAHA jag lät som Jesus!
AHAHAHAHAH. Fy fan så pretto.
Vi raderar det .HHAH.
Pillan på jobbet skulle säkert hålla med med tanke på hur jag stod och svor igår morse då jag skulle lära mig lite tricks med vårt nya smink. Det är fan inte lätt alltså.

Poäng: Gör inte smink till en prettogrej såvida det inte handlar om diskussionen att unga flickor faller in i skönhetstänkande i tidig ålder. Det får mig att vilja spy. Eller debatten kring djurtester. Eller det faktum att killar inte får. BORING jag sminkar W. Eller nä, men trollar bort enstaka saker ibland.

Om det är så jälla fel med smink då behöver man ju inte borsta håret heller då? Vad gör det om man är lite rufsig?

När man arbetar med det jag numera gör så får man lite perspektiv eftersom man träffar så många olika människor. Det är så himla roligt och jag inspireras varje dag. Mer FÄÄÄRG. :)

torsdag 22 maj 2008

New York, baby!


Måste skryta på samtliga sidor där jag har spridit min säd:


From the N to the Y to the Ceeee...(Jag är så jäävla ogroove)

W und Tess lyfter mot Manhattan den tolfte Juni. Skamlös shopping, bluesbarer och firandet utav två års kärlekseufori.
Det pirrar.
Tänk om liksom Brad Pitt släntrar förbi? Lite sådär på morgonkvisten?
Ho ho!

Jag vet en turistgrej vi verkligen ska göra. Som JAG bestämt!
Sex and the city-tour! 40 platser där det hänt grejer! I die! W är skeptisk. VARFÖR DÅÅÅ! ;)

Jag har dock redan räknat ut att vi kommer stört,a bli kidnappade av terrorister, samt dö flygrädds-döden innan vi kommer fram.
Det är fan BÄST att Brad Pitt släntrar förbi.

lördag 17 maj 2008

Gutterihupperdupperiduuu(gör mig lustig över norskan som resten av Sverige...)

Varför har alla svennar koll på Norges nationaldag och säger "SUTTONE MAJJ" så glatt och högt? har vi koll på resten av våra grannar och fram för allt, har dem koll på OSS?
Säger man "schätteee juuuni" i Norge?

Bara för att vi driver med Norrmännen får ni ett smakprov på hur Svenskarna blir drivna med utomlands. I mupp-land.

Insomnia och konstigheter.

Nu är jag sådär obalanserad i min sömn igen. Vaknar klockan tre på morgonen, somnar om vid sju, går upp vid halv åtta, jobbar, är trött. Gluglu.

Hur hinner folk?
Hur orkar folk?
Ibland känner jag att om jag hade ett endaste mer åtagande skulle jag explodera i ett moln av otillräcklighet. Jag jobbar inte ens särskilt mycket. Hur gör alla som pluggar heltid OCH jobbar? Eller jobbar heltid och pluggar.
Hur gör alla som har barn?
Hur gör alla som inte har barn?
Hur gör alla som har massa pengar för att fortsätta ha pengar?
Hur gör alla som inte har pengar för att få pengar?
Varför bryr vi oss så mycket om pengar?
Varför ger det mig rå-ångest och får mig att känna mig skit-lat och skit-dålig och alla andra neggo-bindeord vi kan komma på?
VA?

Ångest över att min kille jobbar mer och drar in mer cash än jag fast vi ska dela på allt. Ångest över att om jag jobbade heltid skulle vi aldrig se varandra och lägenheten skulle vara ful.
Ångest över att jag verkligen, verkligen tycker om mitt jobb men skulle behöva tjäna mer pengar så att jag kunde vara mer tillfreds med mitt eget strå till stacken.

Så blir jag så jävla obstinat och tänker att ett JOBB ska minsann inte äga MIG och jag föddes inte för att ruttna åtta timmar om dagen vareenda dag och stupa i säng för typ skitlön. Livet är för kort, tänker jag och gillar och värderar högt mitt flexibla liv. Men min tvåsamhet ger mig dåligt samvete även fast jag gör så gott jag kan för jag vill verkligen bidra med lika mycket och försöker kompensera med god mat och sånt istället och inte stirra mig blind på lönekontot i dessa jämställda tider.

Kontentan av allt detta är nog helt enkelt så enkelt att jag så hett önskar att jag visste vad jag ville göra med mitt liv så att jag kunde ha ett mål någonstans.

Andas!
Det kommer!

Ikväll blir det fett med kalas. Det behöver jag. Igår trodde jag att jag skulle förlora förståndet.

fredag 16 maj 2008

En näve frukt, och hundra öl...

Kanske inte den bäste combon. Fast så överdriver jag ju också helt hysteriskt.
Undrar när jag drack min hundrade öl. Borde det ha firats? TACK- kära lilla öl för att just DU hamnade i min mage och gjorde de övriga 99 sällskap. TACK!

Jag undrar varför det är okej att vara fet och ful och otrevlig, obefintligt serviceinriktad, tjurigt avlagd med överlag jävligt kass inställning inom offentliga serviceyrken men TOTALT förbjudet att till exempel ha rosa hår, eller skymta en liten tatuering?

Fler och fler företag skryter med sin kulturella mångfald men fastnar vid det faktum att dem anställt EN afrikan eller EN kvinna men det är fortfarande allt utom okej att skymta konst på huden. Jag tycker det är ganska så faschinerande. Om modet är rockigt då kan håret få vara rufsigt. Kanske. Lite.
Vad är vi så rädda för?
VAD är det som är så provocerande?
Jag ser människor ta omvägar runt några av de snällaste människor jag känner.
VARFÖR?
VARFÖR är det okej att vara 45 år och man och överviktig och illaluktande och brölig och helvete men tvingas gömma sin kropp och sina val?

Är det rasism? Kulturmobb? Gamla sunkiga fördomar osm ligger och skaver utan någon ordentlig substans. "Tatueringar härstammar från fängelset"
NEJ , det gör dem inte.

Om jag tycker att tanten fram för mig i icakön har förbannat ful frisyr som härstammar från 80-talet går väl inte jag omvägar och ställer mig i en annan kö. Även fast frillan måste sitta på en som uppenbarligen är från vettet.
Man skulle hur som haver kunna ta det hur långt som helst och ÄNDÅ inte finna någon substans i det hela!

Du får alltså inte visa dig i något som kan anses "upprörande" eller "provocerande" eller "skrämmande"
FÖR VEM?
Greta Svensson som ändå klagar på att ostmackan trillade ner på golvet MED SMÖRET NEDÅT i morse för vem som än orkar lyssna.

Vi stoltserar med kulturer från hela världen, är stolta över att känna någon från en annan kontinent. Vi är stolta över vår "frigjordhet"
Men glömmer som vanligt, det som vi har rakt framför näsan.

måndag 12 maj 2008

Skrot och klåda


Ja, jag har klåda. Ni får stå ut med lite strunt. Är så där ordbesatt igen. Ser stavfel överallt, löser korsord, men inte krypton och sudoku för jag HATAR siffror.
Siffror är för pengakåta galningar och dem som satt längst fram i klassrummet.
Jag flyttade raskt bakåt när jag insåg att jag var skitdålig. Det började för övrigt redan i ettan då jag smet in på toan och läste Astrid Lindgren istället för att räkna matte. Sen fick jag skäll av min äckliga fröken med guldtand men blängde och då sa fröken till min mamma att jag var obstinat. Då skämdes min mamma fast i smyg och än i dag om jag ser kärringen som för övrigt räcker mig till armhålan idag vill jag fråga henne varför hon var så hemsk och inte lät mig läsa istället för att räkna äpplen.
Säkert därför jag blev allergisk mot dem.
Äpplena.
Och kärringar.

Jag håller på att fundera ut hur jag ska hantera kärringar. Jag är allergisk mot dåligt bemötande förstår ni. Jag som är så intressant och skriver på internet om min personlighet så alla kan läsa. Tur att jag har kille redan annars skulle väl alla potentiella pök finna mig omåttligt utfläkande. Mer än om jag vikt ut mig i Moore tror jag. Alla tuttar har sin historia så att säga. Två runda bollar i olika former som avger mjölk fast helst de av plast som inte ska amma är i regel intressantare än en åsikt och nu är jag på väg att bli arg så nu ska vi återgå till kärringarna som iofs gör mig jättearg oxå men oj den här meningen blev hemskt lång. Puuuäääääääääh.

Kärringar är arga för att de är gamla och så har de kanske ont någonstans så därför snörplar dem åt folk. Helst yngre tjejer. Kanske för att vi påminner om de själva eller för att vi är något dem inte fick eller för att dem är 40 en del och inte alls kärringar utan mest dryga. Så kollar jag på mina superväluppfostrade systar och mamma som för sig så väl och jag som gör exakt samma sak utom när jag blir obstinat och tränger mig förbi dem när dem kommer med sina feta arslen i mataffärerna(jag är en jävel i mataffären) för jag fattar inte hur i helvete man kan gå långsamt MITT I!

Blir inte ni skitarga och vägar äta på ett ställe om menyn som står utanför är felstavad?
Säkert kiss i maten jälla klåpare, tänker Terror. Fast inte om dem inte kommer ifrån Sverige för då gör dem nog så gott dem kan och så ger jag mig en glass för att jag är så snäll och antirasistisk det är väl nyttigt att vara det oxå? Vad belönad man blir.
Här i hagen.

Varför jiddrar människor om alkohol men proppar transfetter, socker och dött djur i magen och sitter på feta rövar framför såpor?
Om du dricker mer än fem öl i veckan är du i riskzonen men om du köper två kilo lördagsgodis tre ggr i veckan "är du värd det"
Fan vad skrumplever jag ska få för att bevisa mig lyckligare.
Inte smartare. Men jag har fan roligare!
Dessutom ska ju jag och W ha hundra ungar och då är det ju fan så mycket renlevnad att jag mår illa av bara tanken.
Dessutom tror jag friskt på den här bakfyllemedicinen som kommer ta världen med storm för den inte bara gör att du vaknar frisk, den gör dig snygg, smart, sexig och skitrolig även EFTER fyllan.
Dessutom hjälper den levern med sin svåra uppgift att rensa upp all skit.
Lite som Sverigedemokraterna då...
Fast levern hör hemma i kroppen och Sverigedemokraterna bör saneras från samhällskroppen(SÅ jälla fyndigt..)
Hur många levrar behöver vi för det tror ni?
Finns det någon medicin mot främlingsfientlig idioti? Tänk på det rassar, alkoholdödare, och diverse andra pretton som tråkar ut mig.

Att vakna av att man nyst..

..när man ligger på rygg.
Är ingen trevlig upplevelse.
För att få slut på den här förbannade pollen-skiten ringde jag till vårdcentralen för att få kortisonpiller. Det faktum att jag fått det utskrivet tre gånger förut tycker jag borde göra det rätt så självklart att göra det igen. UTAN att någon doktor måste pilla mig i näsan och fråga om jag röker. (jag tittar med hundögon och säger nej)

Min pollenallergi gör mig otroligt jävla skitförstörd. Jag kan inte sitta i parken med mina vänner längre och trode ju att jag skulle ha det lugnare det här året. Så naivt av mig.
Dessutom gör den dyra, receptfria pollenmedicinen som vi tvingas köpa eftersom läkemedelsföretagen profiterar på människors sjukdomar, mig jättedålig.
Jag blir förbannad, drömmer mardrömmar och tjuter. Allt utom att dämpa mitt snor alltså.

Jo, efter mycket om och men och efter att jag typ tvingats hota upp den snorkiga sköterskan och snackat om fördelar med privatvård och att jag gladeligen hostar upp för att slippa den här jävla telefonskiten kom det ett e-recept till apoteket.
Soft.
Nu går jag på dyngkortison och beräknas vara bra inom typ nån dag.

Min bästa vän går nu som lärling hos de bästa tatuerarna och min kille lånade gladeligen ut sitt ben för hennes debut-tatuering. Hon har gaddat typ fyra pers förut men inga vi känner.
Var förbi och hälsade på och den är SKITSNYGG. Hon är så duktig så det blir en liten tår. Ska lägga upp bilden snart. Sen kommer min inom kort också hoppas jag.

söndag 11 maj 2008

Småskrot.

Läste precis att barn med napp dreglar mindre.
...(!)...
Är inte det jävligt logiskt?
Om ungen dreglade skulle ju fan inte nappen vara kvar i munnen. Då skulle det rinna slem på nyinköpta Polarn&Pyret tröjan och morsan skulle lacka ur. I know I would.
Det är inte gulligt med slem.
Inte heller gulligt med andras barn som slemmar.
Sluta slemma.

Nu kanske det vidare i artikeln stod att typ barn som använder napp får en mer välutvecklad kännedom med munnen vilket ger barnet större kontroll över sin salivproduktion vilket då gör att den dreglar mindre.
Men jag gillar att bli lack på förhand och leka lite smartare än DN,s journalister.

Med tanke på hur min kudde ser ut och känns efter en powernap i fosterställning kanske jag borde återgå till min napp.
Eller vänta, jag använde fan inte napp.
Crap. Jag slemmar än.

Annat småskrot är när man står hemma på morgonen och ska ha sitt gudabenådade kaffe och inte har mjölk och får rännsketa utan mjölk utan får ta en skvätt matlagningsgrädde istället men förpackningarna är så jävla små och värdelösa och går inte att få upp med bara fingrarna och saxen är borta så jag försöker bita upp den och mitt kaffesug gör mig förbannad på tetrajävelsjäveln och det går inte ens att bita upp den förrän jag biter lite extra hårt och då går den upp jag får grädde i munnen och på golvet och kaffet smakar smör.
Jag ska fan skaffa hemleverans på mjölk.

Dessutom har jag börjat lägga på luren i örat på fuckin marknadsundersökningsföretag som ringer och ska fråga saker. Jag känner mig sjukt otrevlig och får jättedåligt samvete efteråt och är rädd att dem ska ringa tillbaka och skälla på mig för att jag är så dum.
Men jag ORKAR inte kvittra åt dem att dra åt helvete utan slänger hellre på.
Dessutom, när det är fullvuxna människor och inte barn som ringer så blir jag förbannad över att dem är såna jävla förlorare som inte kommit längre än dit i livet och då slänger jag på av ren princip.
Jag är elak.
Elak, men ärlig.

tisdag 6 maj 2008

Det finns inga genvägar till det rätta ljudet dårå...

..men det finns det till allmänbildning. Om man har förmågan att sätta det man läser i perspektiv. Och även i relation till andra saker.
Jag har varit så jävla trött på nyheter på sista tiden.
Allt handlar om smärta och pengar.
Smärta och pengar.
Och hur du ska bli snygg.
Och inför vem.
Och inför dig själv.
Men fram för allt inför andra.
Men framför allt inför dig själv.

Halkade in i slutet på ett debattprogram igår där Betnér och Amelia Adamo medverkade. Betner yrkade på en skilsmässotidning. Därför att alla mår ju redan skit så det är bara onödigt att lura alla med lyckliga tidningar. I princip. Jag garvade högt. För det lät så självklart.
Men ÄR så jävla otänkbart!
Vem fan skulle ge ut en sån tidning? H föreslog iofs att vi skulle ge ut den tillsammans och jag är villig att haka på. Fan så roligt. En tvärtom-tidning som INTE luras. Och som INTE riktar sig åt höger eller vänster utan bara upplyser om att allt är skit.
Men då kan det även räcka att sätta på TV4 nyheterna och höra om ond bråd död och fattigdom och krig och molnigt väder över östra götaland imorgon så inser man att allt är skit.
Eller titta på småflickorna med näsan i Cosmo som ivrigt proklamerar att TA INTE FÖRSTA STEGET SJÄLV. VÄNTA PÅ KILLEN. HAN KOMMER!
På nästa sida- TRO PÅ DIG SJÄLV- TA FÖR DIG!

Förklara för mig hur i helvete det skulle se ut?
Ni får en liten historia:

Snygg-Linda har sminkat sig hela kvällen men hon gör det enbart FÖR SIG SJÄLV för att hon ska våga TAFÖR SIG och VARA SIG SJÄLV ikväll nu när Snygg-Patte kommer till festen. Alla tycker att Snygg-Patte är så snygg och läcker och det är många tjejer som vill ha honom så nu måste hon VERKLIGEN VÅGA TA FÖR SIG utan att ta det FÖRSTA STEGET utom möjligtvis utöva OSKYLDIG FLIRTSKOLA som det står om på sidan 55. Allt är planerat in i minsta detalj. FESTLIGT CHIC MEN SAMTIDIGT SEXIG. STRAMSEKRETERARE MÖTER VILD ROCKBRUD. (uuh den kom jag just på själv den måste jag tillämpa)
Hon glider in på festen och dem har ju faktiskt träffats ett par gånger förut men hon låtsas inte se honom utan ställer sig lite längre bort i ett hörn med ryggen emot för hon måste ju verka SVÅRFÅNGAD och inte VISAHELA PAKETET PÅ EN GÅNG för då kan ju KILLEN TRÖTTNA!
Åh nej, där kommer Lisa. Lisa är en sån bitch. Snygg-Linda kacklar lite med sina tjejkompisar om hur bitchig Lisa är som bara ska synas och höras hela tiden. KOLLA, hon går raka vägen fram till Snygg-Patte och ger honom en kram. Jävla hora.
Snygg-Patte ler och kramar tillbaka. Shit alltså, Linda måste göra något nu! Vad stod det nu igen, ja just ja, GÅ SAKTA FÖRBI OCH GE HONOM ETT LÅNGT FLIRTIGT ÖGONKAST MEN INTE FÖR LÄNGE FÖR DÅ TROR HAN ATT DU ÄR INTRESSERAD OCH DET VILL VI INTE!
Linda går sakta förbi, söker ögonkontakt men Snygg-Patte står ju fan och pratar och snackar med Hor-Lisa och ser henne inte. Snygg-Linda kastar lite nonchalant med löshåret och går förbi en gång till men han ser henne fortfarande inte.
Jävla skit. Jävla bitch-Lisa. Linda och alla hennes vänner ska stirra ut Lisa i skolan imorgon. Sprida ut lögner om hur billig hon är. Gärna så snygg-Patte hör. För det är VIKTIGT ATT SÄGA IFRÅN NÄR NÅGON DISSAT DIG!
Nu lämnar Snygg-Patte och Hor-Lisa festen och går vidare ut. Linda står kvar i hörnet. Arg som ett bi och ryktena florerar redan
Snygg-Patte har inte märkt ett skit utan tycker att Lisa är en cool, rolig tjej som han gärna träffar igen. Linda? Vem är det?

(Förf;anm Jag känner flera Linda och Lisa och som vanligt är det inte tjejerna i historien som är bimbos och horor på riktigt. Hoho)
**


Alla dessa jävla spel som vi brudar ska spela. Fy fan så hemskt det är för det är ju precis SÅDÄR. Det börjar så otroligt tidigt och grabbarna fattar kanske ingenting. Det dem kanske märker är att brudarna svansar kring dem och då spänner dem upp sig lite extra,, bläddrar lite mer i Slitz och så gör brudarna allt jobb medans grabbarna skryter om sina erövringar sen.
Brudar konkurrerar- killar kommunicerar. Åtminstonde i vissa avseenden.

Jag skulle känna mig så jävla lurad om jag var kille.
Och tjej.
Jag har ju varit Snygg-Linda. Sen blev jag Lisa som tog för sig, och nu är jag bara jag.
Tror jag.
Tuff-Tessan.

Jag hör ju hur snacket går i de kretsar jag slutat föra mig för läänge sen. Alla slemmiga killar och osäkra tjejer och det är så jag bara vill spy.
Tjejerna intrigerar och bråkar och grabbarna bara typ sitter där. Flinar lite dumt och sen är det inget mer med det.
Killar som typ, mönstrar en uppifrån och ner, konstaterar att man inte är knullbar och vänder bort blicken igen.

Nä, jag slår ett slag för tvärtom-tidningen.

måndag 5 maj 2008

Kabinettet goes I-lands...

Dagens I-landsproblem.

I cant find my ögonbrynspenna.
Det är jävligt jobbigt för den var dyr, och alldeles ny.
Faktiskt.

Jag stånkar omkring och svär och letar under bord och sånt. Deprimerande eftersom jag totalskrubbade hela badrummet med typ klorin igår och stolt organiserade allt mitt smink i en fin stor väska.

Idag kommer nämligen en mäklare hit klockan fyra. Han ska bestämma vad vår lägenhet är värd och sen ska vi ta lånet och sen ska vi skaffa nya saker.
Kom på en till I-lands.

Ska soffan vara ljust cremefärgad med lounge-känsla eller ljust cremefärgad med straight-känsla?
Sorry alla straighta. Lounge vinner.

Ska solstolarna på takterassen vara i rotting eller acacia? (tillägger att det inte är regnskogsträ..)

Uuuh, är det inte så ni spyr på mig allihop.
Men ni kommer gilla mig när jag bjuder på drinkar.

fredag 2 maj 2008

Gadding

Mina tatueringar börjar äntligen ta form ordentligt i huvudet. Det genomgående temat är en hyllning till fantasin och det faktum att andra världar är möjliga. Det är frihet för mig på något sätt. Jag samlar de vackraste illustrationer som följt mig genom livet, både i min barndom och de böcker som följt mig upp i vuxenlivet där jag kunnat läsa dem igen och ta till mig dem på ett helt nytt sätt och i en helt annan dimension.

Nu återstår det skitjobbiga. VAR ska dem vara? Jag har två helt olika stilar som på något sätt ska passa ihop. Ska det vara armarna? Eller benen, eller ett ben och en arm? Dem kommer bli stora för de är så pass detaljerade. Tid ska iallafall bokas hos den bäste av dem och han är inte ledig innan september. Så jag hinner nog klura ut resten under den tiden. Kan vara bra att få lite ordentlig eld i röven oxå.

Ikväll ser det ut att bli Lkpg. Orkar jag?