Äta kött och hålla käften.

Jag är en sån därn "Nästan vegetarian"
På två år åt jag inte fisk heller, men sen saknade jag räkor för det är det bästa jag vet och helt plötsligt satt jag där med fiskpinnar på tallriken.

Allt annat kött är bannlyst sedan fyra år tillbaka. Anledningen är att jag är engagerad i djurrätt och anser av politiska, ekonomiska och moraliska skäl att vi borde ge fan i att äta kött.
Iallafall så mycket som vi gör. Om vi drog ner vår produktion bara liite var, så skulle det göra jättestor skillnad. Djurhållningen i Sverige, och i hela världen, är så jäävla vidrig så jag spyr bara jag ser en köttbitsjävel.
Stackars lilla ko.
Stackars lilla gris.
Stackars alla rädda små djur som vi maler sönder i stora jävla kvarnar. Som avrättas levande(vilket iofs är en förutsättning för att kunna avrätta något..)

Vem fan har bestämt att vi får göra så? Vi äter ju inte katter och hundar. Nää, dem gosar vi med.
Kor är ju inte lika kramgoa kanske...?
"Vi har alltid ätit kött och så ska det förbli"
Fuck you för det har vi inte alls för om vi hade det hade vi haft vassa tänder precis som tigern men våra tänder är anpassade för annan kost OXÅ och därför behöver vi inte jiddra om att vi måååste äta kött.

Det jag skulle komma till var iallafall inte alls detta moraliserande inlägg utan det faktum att Walle började jiddra om sin mammas köttbullar och hur mycket han saknade dem.
Mamman gjorde dem-jag smakade.

Yes, I did. Det var nästan så gaffeln darrade lite.
Dagen innan hade jag smakat bacon.
Gick omkring med en sur min hela dagen och kände mig som jäävla sämst. Vad var DET bra för?
Jag smakade även lite gyros och övervägde en kebabpizza förra helgen som bakfyllemat.
Jag vet verkligen inte varför. Så jäävla korkat.
Det är väl en nyfikenhet eftersom man glömt hur allt smakar.
Walle flinade och jag snäste av honom med;"hörrödu jag har fan inte bidragit ekonomiskt(frivilligt. Tänker på skatten...) till någon köttkonsumtion på fyra år jag kan gott smaka lite..."

Bölade som fan på natten sen för att jag är så jävla dålig. Inte över att jag åt kött utan för att jag inte har ett jobb och har panik för jag vill ha pengar och känner mig så onödig och undrar över varför jag aldrig kommer till skott med NÅGONTING och sen när jag konstaterade att jag till och med börjar tappa mina värderingar då brölade jag ännu högre.
Sen kom Djurens Rätt hem i brevlådan och jag läste om grisar och kor och älgar som äckeljägare vill skjuta och då bölade jag IGEN och sade förlåt till den lilla grisen...

Det värsta är att nu är jag sugen på MIN mammas köttbullar.
Hur länge till kan ens mamma göra sina alldeles egna köttbullar? Kommer jag ångra mig den dagen mamma inte gör dem längre? Om jag inte köper något kött själv och mamma ändå GÖR bullarna kan jag väl lika gärna ÄTA dem????

Lilla gris
Lilla ko
Lilla pippifågel

Mu,pip och nöff, tills dem inte finns mera.
De små djuren...
Nu måste jag nog grina lite igen...