Ibland är vissa människor helt usla på att vara vapendragare.
En Vapendragare är för mig, en person i ens närhet. En bra vän, som på alla sätt och vis. stöttar upp en och pushar en när man är irriterad/arg/ledsen över något som inträffat nyligen.
Även om man för tillfället är arg och beter sig överdrivet korkat, eller inte tänker ordentligt och kallar personen man är förbannad på för massa fula ord. Så ska Vapendragaren säga;"Mmm" "Jaa..." Förstår att du är arg..." "Vilken stjärt..."(Men helst, VILKET FÖRBASKAT JÄVLA ARSLEHÅÅL...) :p
Eller, det kanske är att ta i, men ändå. MEDHÅLL!
Jag har ett par vänner som är rätt kassa på det.
Maria är värst. Ändå älskar jag henne mer än choklad.
Maria är den "efterklokainnanmansjälvärredoattvaraefterklok-vännen.
Tess: Jag är så förbannad så jag tror jag dööör.
Mary: Men, Terese, så farligt var det inte, du måste lära dig att inte bli så arg. Han/hon menade inget illa egentligen. Du missförstod alltihop.
Tess: NÄ det gjorde jag faktiskt inte för jag har massor av bevis. (räknar upp dem..)
Mary: Äh. Det där är inte så farligt. Och vad sa egentligen DU tillbaka? Du var säkert inte heller så snäll...
Vid det här laget har jag försvarat min rätt att vara arg så länge att det nästan känns som att det är JAG som gjort fel och även om det såklart kan vara så att jag gjort det så är jag fan inte redo att tänka på det då!!! Och den man INTE vill höra det av just då ääär, sin VAPENDRAGARE. Sin vän man ringer i vrede eller ledsamhet eller besvikelse av EN anledning. Support, medhåll, pepp och kanske choklad om man bor nära varandra. Det blev visst flera anledningar där men desto bättre!
Inte faan vill man höra något moraliserande jävla skit!
Att jag kom att tänka på detta är därför att jag grälade med W ikväll om något aslöjligt men som ändå gjorde mig förbannad och eftersom HAN började försökte jag snacka av mig lite hos lillsyrran över MSN som drygt skriver att jag borde ju minsann fatta att han minsann OXÅ kan vara trött och irriterad och att JAG minsann får lägga band på mig.
MITT BLOD!
Fuck off fejkvapendragare som fasen inte ens kan LJUGA ordentligt.
Lär er av Mästaren. MIG.
- Nicka, humma och förståå tills tiden är inne för en annan vinkel. Oftast behöver man inte det för det kommer vännen på själv.
- Ta ALDRIG fiendens parti inför personen som kommer för att få prata av sig. (Det gör iallafall mig hutlöst kränkt)
- Ge gärna en nåågot bredare världsbild om det verkligen behövs. Som om någon tror att killen varit otrogen för att han inte svarat på ett SMS.
- Säg något upplyftande och vänligt, men byt inte ämne innan personen verkar må bättre och vara klar med sitt utlägg. (Det gör mig ännu mer kränkt. Här kommer jag och delar med mig av en svår tanke och du börjar snacka om ditt nagellack)
2 kommentarer:
Hahaha, systra mi! Givetvis kan jag hålla med om det du skriver, men ACK så fel du kan ha iallafall!
Ibland behöver man faktiskt BLI AVBRUTEN innan man hunnit ha sitt utlägg i 10 min, för att faktiskt förstå situationen snabbt och kvickt ur den andra människans synvinkel. När du haft ditt utlägg i 10 min, så spelar det ju fasiken ingen roll vad din så kallade
"vapendragare" har att säga, för då har ju du redan övertygat dig själv med din analys av situationen. Är det en fånig små-sak som kanske väcker vrede i onödan, gäller det faktiskt att ha folk runt omkring som kan se saken på det sättet DU missat för DIN ilska. Sedan om det är en STOR sak, ska man givetvis följa din lista som du så fint staplade upp.
DET är en vapendragare för mig det ;D Ty så som jag vill bli behandlad - behandlar jag andra!
Och härmed var Lillsyrrans försvarstal slut :D haha
ja men det är därför att du 'r utvecklingsstörd.
Det är inte vapendragarns ansvar att avgöra när det är. Det är ju DET som är grejen. Och sista gången jag försökte prata med dig om NÅNTING.
Som om det skulle bero på att an är rädd för att få höra att an har fel. Det kan man fan komma fram till själv Men inte det man behöver höra. Dessutm behöver man inte ens ha fel. Vem bestämmer det?
Skicka en kommentar