Bebisdröm

Inatt drömde jag att jag fick ett barn.
Helt bara liksom sådär.
Helt plötsligt höll jag i en bebi som alla tyckte hette Kajsa men det hette hon väl för fasen inte alls och varför har hon på sig en ful rosa mössa och vem sjutton är pappa?
Jag som trodde jag bara blivit lite tjock....

Hur i hela friden ska jag kunna ta hand om den här lilla bebin. Vart ska vi bo, varför visste inte mamma någonting och varför visste inte Ems och Mad och Challeballe och pappa.
De tittar på mig konstigt, precis som att, "Var det verkligen nödvändigt att skaffa barn just NU, du vet ju att du inte är redo. Nu kommer hela ditt liv bara handla om den här bebin, alla möjligheter till karriär och utbildning är slut..."
Jag är rädd, mamma tittar på mig snällt.
I min famn ligger en liten bebi.
-Hej lilla bebi, vad trevligt att du kom hit. Ska vi vara kompisar nu? Ska jag vägleda dig genom livet, ska jag gå med dig till skolan din allra första dag och hålla dig mer krampaktigt i handen än vad du håller i min eftersom jag vet att barn är onda och tänk om dem är onda mot dig...

Är du en liten mini-mig som egentligen står för alla val jag inte gjort men kommer behöva göra, alla beslut som jag kommer att behöva fatta, alla steg som är kvar att vandra.
Är du det jag är beroende av, det som är beroende av mig. MITT liv.

Lilla söta bebi, det var hemskt trevligt att du tittade förbi med din lilla lilla hand och din lilla lilla mun och ditt lilla lilla hjärta som slår så fort så fort.
Vi får mötas lite länge fram du och jag...