Eko...

Varenda gång jag sätter mig för att skriva en blogg vill jag göra den intressant. Väcka tankar och frågor.
Men vanligtvis blir det bara spontant jävla blaj. Lokala spyor som lättar lite på mitt redan tyngda samvete att jag är alldeles för snäll.

Min vän Jenny och jag hade några intressanta diskussioner häromkvällen.
Bland annat pratade vi om Beatrice Asks förslag att förbjuda sexualbrottslingar att läsa porr i fängelset. Anledningen var att det ansågs kunna försvåra deras rehabilitering om de fick hänge sig åt sitt intresse med nischad litteratur som hjälpmedel.
(Nischad litteratur. HAHA!)
MÄnniskor runt om i landet rasar. Det är ett brott mot grundlagen. Även interner är människor och ska kunna ta del av vilken typ av information dem vill.
Hindrar man mördare från att läsa böcker om mördare? Näää.

Men det kanske kan vara just där problemet ligger. Svenska fängelsestraff syftar både till att "bestraffa" som att kunna erbjuda rehabilitering som jag förstår det.
Även om det är ett jävla utopia att ala fångar kommer ut ur finkan som bättre människor är det väl åtminstonde en del i ledet, att kunna få chansen.

Borde isåfall inte litteraturen granskas innan så att man kan avgöra om litteraturen är lämplig? Oavsett om den glorifierar brottsliga handlingar eller ej, så kan ju läsaren i fråga rikta in sig på dem avsnitt som handlar just om när själva våldet begås?
Borde inte det vara bra på sina håll?
Jag vet inte riktigt fullt ut hur det går till i Sverige men i fängelser utomlands (Amerkat) gäller egna lagar, enorm korruption och fångarna har möjlighet att stimulera samt utveckla sin brottslighet.
Jenny berättade om bankrånare som kunnat sitta timmar i biblioteket och läsa allt dem kommer över om bombtillverkning till exempel.
Hur stor rätt ska våra fångar ha? Eftersom vi nu ska ha fängelser och betala svindyra pengar för att sjuka, ensamma, desperata, förbannade människor ska kunna springa omkring i den svenska finkan som något jävla dagis.
För svensk finka måste onekligen verka semester för någon som kommer ur skiten och inte har något att förlora.
Är det då att respektera, stötta och behandla att tillåta stimuli som i längden kan vara skadlig?

Jag är ingen expert och det ska självlart inte bara ryckas bort.
Men problemet borde granskas?Lyftas?Diskuteras?