Den andre er meg

Känner mig fan som den där andra. I allt.

Men nu har det varit väldigt mycket gnäll och lite trams i bloggen så det känns som om jag kanske borde rycka upp mig lite.

Igår var jag på Kulturhuset hela dagen i Stockholm. Utbildade mig inom kundrelationer. Sjukt roligt och jag älsar BS för att dem verkligen satsar på sin personal. Känner mig integrerad och det är bra och roligt!
Dessutom går det hand i hand med mina övriga värderingar. Hyfsat iallafall. Jag tycker att det är otroligt ledsamt med vårat konsumtionssamhälle men till vår butik söker man sig iallafall självmant. Dessutom är vi ärliga i det vi gör. BS blir en förebild i möjligheten att vara en vinstdrivande företag med starka värderingsståndpunkter.

Fan det här blir ju inte alls roligt.

Eller jo, jag kan rapportera om konsekvensen av mitt superstarka te. Det är ganska roligt.
Kom hem och det första Oggy gör är att börja rota i min väska.
Vi tänker att han bara är lite busig men jamandet blir mer febrilt och så stämmer Leo in i det hela. Han jamar aldrig liksom . Dem kutar omkrgin helt tokiga och när ångorna frigjordes från påsarna utbryter en symfoni som inte är av denna värld. Leo ligger och gosar medsig själv och jamar för full hals.
Vi blev lite oroliga så jag kutar in och googlar på Valeriana+katt.
Direkt kommer det upp att valeriana har samma rusande effekt på katter som kattmynta. Det blir ett mariujanalikande lyckotillstånd. När Leo låg där och skrek var han alltså svinhög och lyckligare än de flesta.
Detär inte ett dugg skadligt för dem men kan verka förlamande iför stor dos. Alltså inte bara genom lite ångor från ett te.
Jag har fortfarande lite ont i magen från skrattanfallen.

NU blir det promenad runt strömmen och glass.