Syk

JO, jag är syk.
Kände efter Bullret att det började snoras lite men det är väl helt normalt.
Igår kom det goda vänner och vi grillade och mös.
JA, tänkte jag. Om jag tar två supergrogg så kommer förkylningen kanske att försvinna.
Det gjorde den faktiskt.
Försvann alltså.
INTE!
Den blev ju minsann bara fördröjd.
Jag försökte packad hålla låda men mina vänner var sunda och gick hem och jag stod som en ledsen full hund i hallen och gick ut och spydde.
Nu är jag så heligt trött på allt som har med alkohol att göra att det inte blir en endaste liten jäkla droppe inom närmaste veckan och helgen.
Man borde hålla upp en månad egentligen. Minst!

Idag mår jag som ett ruttet rövhål. Walle håller dessutom på att få en vagel i ögat. MIn pojkvän är kroniskt rädd för ögon. Det är liksom det äckligaste han vet.
På riktigt.
Inte att titta in i men han föreställer sig hur de slemmiga ögongloberna sakta trycks sönder eller trillar ur sina hålor eller börjar blöda eller allt annat som nu kan hända med ögon om man har livlig fantasi och tycker att det är apäckligt att kolla när andra petar ut ögonfransar och dylikt.
Med andra ord, karln kommer hata sig själv och alla andra. Speciellt mig eftersom jag kommer vilja kolla på ögat hela tiden.
Ta dig samman, Terese. Så han inte gör slut.

På fredag kommer min lilla mamma och min lilla pappa för att titta hur Walle och jag bor.
Det är nästan lite pirrigt.
Men mysigt.