torsdag 5 november 2009

Jösses.

Allt bara löser sig sådär fräckt bra just nu.
Idag fick jag ett meddelande som gladde mig skitmycket och samtidigt gjorde mig lite vemodig.
Min bästis (ja jag använder ordet bästis för det är ett ord om någon som alltid får en att må bra) bor i en fastighet med vääärldens mysigaste lägenheter. Alla typ känner varandra och det är en intim, fin stämning i hela huset. Lyorna är old fashion stylee med stora fönster, fina dörrar och knarrande golv precis som jag vill ha det. Första gången jag var där kände jag att det var där jag ville bo och nu har alltså äntligen en lägenhet blivit ledig bara till mig!

Jag har två små missar jag blev tvungen att lämna bort när jag reste iväg för att bli tuff igen och nu kan jag äntligen ta tillbaka dom och kraaama och puusssa dem och lyssna på deraaas mjaau och bli aarg när de välter mina krukor!!!

Samtidigt så var jag hemlös i en ryggsäck när jag blev kär och blev liksom sambo av bara farten och det har varit så jävla skitmysigt. Skumt att flytta isär när man liksom inte ska göra slut. Men då får jag det bästa av två världar, närmre till jobbet och så kan jag ha både en hund OCH katter. Och så kan jag spontankrama världens bästa vän lite när jag vill och spontandricka te och ha kvalitetsmys. Det blir liksom inte mycket sånt annars.

och vet ni vad det bästa är? JAG FÅR INREDA EN JULIG LÄGENHET. En liiten liiten graan och massvis med ljus och julstjärnor och pepparkaksbak och sånt.
Och så fick jag ont i magen för jag har ingen köksbord och jag har inget soffbord och sånt.

I morse var jag uppe klockan 05.45 för att gå på Sadhana-yoga med Anna.
Japp, det är alldeles sant. I två timmar vek jag ihop mig själv och mumlade mantran jag inte förstod vad de betydde och sen somnade jag på mattan med en filt om mig och lät de andra mumla mantran klart utan mig. Sen drack jag kanelte och pratade om att det är gifter i grönt te. Det är gift i allt. Även när man är selektiv så är det jävlarimig gifter.

För cirka två veckor sen hade jag panikångest över att mitt liv var ett trassel.
Det har jag inte längre.

1 kommentar:

nataber sa...

du måste ju bära på världens bästa känsla i bröstet nu. congrats! :)