måndag 22 februari 2010

Några tröstande ord i kylan

  • Man säger numera inte att värmen är slut, utan att värmen KOMMER!
  • Det är roligt när folk trillar. Om dom inte slår ihjäl sig förstås. Eller bryter lårbenshalsen. Då är det inte så roligt. Men en arg Stoffe på rygg utanför Mcdonalds är till exempel jätteroligt!
  • Det är roligt att människor pratar med folk dom inte känner när det är oväder.
  • ¨Det är mysigt när dom kommer in till mig och ler lättat med rosiga kinder och andas in doften av god mat och skojar lite om kylan för att sedan slå sig ner och mysa en stund.
  • Barnen har roligt. Inte vuxna för vuxna är lite för gamla för att ha roligt och värmer sig hellre med sprit än med att kuta runt i pulkabacken. Jag tycker att vi ska skärpa oss på den fronten faktiskt.
  • Jag flyttar. Det tar lång tid för det är ju så sabla kallt men det blir varmt i magen när jag tänker på hur mysigt det kommer bli.
Jag funderar även på andra saker. Som att inte svika mig själv och att inte vara så hypokondrisk och rädd för att inte räcka till. Jag längtar till Göteborg och till en Petra och ska göra en makeover hos frisörn.
Tänk om man bara faller ihop och dör eller har cancer i hjärnan utan att veta om det och är det träningsvärk eller en nervsjukdom jag känner? Herregud liksom. Har man inga problem så skapar man sig.
Har ni brudar varit och klämt tuttar och tagit cellprov förresten? Det ska visst vara bra har jag hört. Om man inte har cancer alltså. Min tuttknöl som gör ont när jag ska ha mens är säkert jättemycket cancer alltihop. Jag slutar med en halv tutte kvar. Stoffe sa att han skulle älska mig även om jag bara hade en halv tutte men det tror jag inte riktigt på. Är inte det jättesorgligt och jättehemskt att vi lägger så mycket i tuttarna att vi inte tror oss vara älskade med en halv liten tutte? Plast och värderingar. Det är himla mycket som ska få plats i dom där stackarna. Det är synd om dom som inte har och det är jättesynd om dom som har och nån har liksom bestämt att vissa är finare än andra. Jag vill inte sluta med en halv tutte. Faktiskt.

Jag tycker att det är irriterande och inte gulligt när barn ska beskriva saker på barn-sätt. De låter korkade. Så, då var det sagt.
Vad har jag mer på hjärtat kan tänkas? Något som förändrar världen för all framtid?
Njää, jag känner inte fört.

3 kommentarer:

H sa...

Jag har också grav tuttvärk och går och är övertygad om att jag är sjuk. Men ändå är man inte tillräckligt övertygad för att gå till doktorn. :D Cellprov har jag tagit! Men inte tuttkollen. Men det blir man typ kallad på när man är 40.

t sa...

Ja man kanske inte ska noja så hemskt över tuttsarna. Men fasen vad nojjig jag blir ändå. Jag har hört att man klämmer ihop dom. Så¨hemskt roligt det måste se ut. Stackars tutte.

H sa...

Det är precis det man gör. Jag undrar hur det ska gå till med mina små brön. Haha.