Om man kanske skulle måla de där figurerna som jag alltid målar i block och i mitt huvud fast på väggarna?

"Man kan ju alltid måla över", sa en vän.
Jag sa: Mmm, men tänkte nog, är det så? Att man bara kan måla över?
-Du tänker för mycket, sa han.
Fast det sa han en annan gång för jag tänkte tyst då.
Det är visst inte så bra att tänka för mycket på saker. Man får tydligen tänka mycket på sig själv, och på sånt som händer i världen men inte så mycket på att vara rädd. Eller på varför man är rädd. Eller varför pannkakor är godast när mamma gör dem. Eller det kanske vi får tänka på. För det är ju trevligt. Pannkakor.
Om jag skrattar kanske jag skrattar för högt och om jag är tyst kanske ingen någonsin hör vad jag tänker?
Jag tänker för mycket, sa en vän.
Jag är rädd, sa jag. Fast tyst. Eftersom jag tänker för mycket.

Om vi står på tå, syns vi då?