Bon Iver

..ett band jag nyligen upptäckte tack vare min vän H.
Det har lyssnats friskt inuti det där som borde vara jag men som inte riktigt är det.
Flackande blick. Ständigt pillande med något. Nervös. Rastlös. Osäker. Rädd.
Som att ha klivit ut och hamnat på en avsats som är alldeles för smal för att balansera på.
Så stilla står man. Nervös. Rastlös. Osäker. Rädd.
Förbannad.
Förbannad är alltid bra.
Alltid bäst.
Jag vänder icke andra kinden till ty det är för de svaga.
Med ont ska ont fördrivas.
Med ord ska ord förbannas.
Visst vore allt lite lättare då.
I det där som kallas livet.