Waiting for the train

Jag är trött, irriterad, less, förbaskad, astjurig och vill vara ifred!!

Det är väl ironiskt jag måste jobba med att vara snygg och göra andra människor snygga och le hela dagarna. Och sen komma hem till en sambo som vill kramas, pussas och mysa och som är finast i hela världen när jag själv går med ögonbrynen nere i marken och känner mig tjurigast i hela världen.
Jag är drabbad av en insomniaperiod igen dessutom. Tror jag. Men jag försöker avdramatisera det faktum att jag lade mig dödstrött igår 20.30 och inte lyckades somna förrän typ 3 på morgonen. Och likadant häromdagen.
Sist körde jag slut på mig själv tills jag typ stupade men det är ju farligt. Man kan ju typ göra illa sig och grejer. Som om jag inte redan har en bula i skallen efter att ha slagit huvudet ashårt i en hylla.
Mina finaste Anna, läser du det här får du gärna tipsa om örter som slår ut mig. Jag ringer snart nu ändå.

Jag försökte somna genom att fantisera om snygga männisor och skryta om mitt fantastiska liv. Det hjälpte inte.
Genom att hålla min sovande kille i handen. Det hjälpte inte heller.
Vad ÄR det om?

Jag har lovat mig själv att jag ska skita i allt som inte rör MITT välbefinnande ett tag framöver. Jag är trött på att lyssna. På att leka psykolog. På att trösta. Vem fan frågar hur JAG mår?
Detär näsdukar och ölburkar i vardera näve titt som tätt och jag är fan skittrött.
T-R-Ö-T-T!
(konstaterade just att om man dricker svart kaffe precis efter att man ätit en biff så smakar det whiskey....)
Är inne i en GI period igen nu. Förhoppningsvis lugnar det ner mig.

Jag längtar tillbaka till Stockholm och Frida. Eller till torpet och Anna. Snacka om boost!
Men nu ska jag hänga Body Shop till sju ikväll.