Jag går i Yrkesvals-tider.
Vad ska Terese bli när hon blir stor?
Är hon inte redan ganska så stor?
En skugga drar över mitt fräkniga ansikte....jag är ju skitgammal.
Hela 22 år.
Nu är det väl ändå dags.
Jag ska ju snart ha barn och hus och Svenneliv.
INTE!
Det är väl iallafall inte planen. Även fast det kanske är där många hamnar till sist ändå. För att det känns rätt.
Tryggt.
För att detär då man är "vuxen"
Så jävla tråkigt. Jag ska ju fan aldrig bli vuxen. Jag är liksom en av de barnsligaste människor jag vet. Även fast jag kan diskutera saker länge och nästan grina av frustration när det känns som om det enda min umgängeskrets gör är supa och avbryta varandra och snacka skit hela jävla tiden.
Då flyr jag till en vinkväll med Jenny, eller diskuterar på intressanta bloggar. The world has turned global- blogal, people.
NUmera har vi access till kändisarna på ett helt nytt sätt. Självaste ordet "kändis" är helt förlegat. Skriver du en bra blogg kan du bli läst av alla möjliga mäniskor och bli en kändis du med.
MIN duger uppenbarligen inte eftersom jag aldrig har några kommentarer eller något knappt alls men inte är jag deppig för det inte.
Dessutom har jag märkt ett annat kul fenomen. I och med bloggarna får de viktiga människorna chans att dementera skvallerblaskorna=Aftonbladet live för alla människor överallt. Det är inte så jävla illa om Aftonbladet, Hänt Extra eller någon av de andra under samma kategori skriver något grymt vinklat skitsnack längre.
Nu kan man försvara sig skitsnabbt och berätta hur det ligger till på sin alldeles egna lilla BLOGG och genast är missförståndet utrett. Gud så råligt!
Jag skuttar här borta.
Nu är våra liv inte bara meningslösa åt ett håll, utan TVÅ...
Med tanke på all blogal verksamhet i rymden är jag förvånad över att någon ens går utanför dörren. Tänk vad mycket man missar i andra främmande människors liv om man inte kollar på ett par dagar utan koncentrerar sig på sitt eget liv.
Som om någon ens har ett eget liv snart. Allt går ju ut på att kolla i andras.
Jag skulle visst prata om vad jag skulle bli när jag blev stor...
Det vet jag inte.
fredag 21 september 2007
Yrkesval.
Upplagd av Tessan kl. 13:35
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar