Skitdåliga jullåtar

Så är det jul och varenda sketen B-artist ska profitera på julen med skitdåliga julsånger.
Just nu hör jag Blå Jul med Mauro Scocco. Jag är övertygad om att Mauro är bland det sämsta Sverige har att erbjuda och detta bekräftade snabbt mina misstankar.

Sluta förstör min jul era jävla sopor. Lyssnar fan hellre på Christer Sjögren!
Dålig 90tals-synt får mig alltid att må skitdåligt
Dessutom är inte julen blå, skitstövel. Den är GRÖN och RÖD och förhoppningsvis VIT!

Garv.

Tänkte bjuda på något av det fulroligaste jag sett på länge.
Först såg jag det en gång ich fnissade, sen såg jag den en gång till och då dog jag..
Kraaaamp!!

Morgon med kärlek och blommor och utvilad-het varenda dag....

IT'S TIME TO KICK ASS, AND CHEW BUBBLEGUUUM (OCH SEN NÅT MER...) är min älskade pojkväns nya väckningssignal klockan 06.00.
Det kommer från något TV-spel av något slag och J-A-G-H-A-T-A-R-!!!

Sätter mig upp som en käpp i sängen och måste knuffas och huffas och puffas så han över huvud taget ska höra klockan. Inte nog med det så ringer hans pappa vid halv sju för att försäkra sig om att han kommer i tid till jobbet. De jobbar på samma företag.
IT'S TIME TO KICK ASS AND CHEW BUBBLEGUM...bläblubliblsbluuuuh...
Han kliver över mig lika smidig som en flodhäst för att ta sig ur sängen och vid det laget har jag redan rynkat ögonbrynen så länge att huvudvärken börjar komma, känner att jag börjar bli pissnödig och att jag inte kommer kunna somna om så därför sitter jag här klockan 7, gravt kaffesugen men låter bli att dricka för kanske kan jag somna igen om en liten stund.

I really love min kille I dooo. Igår kom han och hämtade mig efter att jag suttit barnvakt åt systersonen och möts av en underbar lukt i hallen för då har han gett sig på att göra en lasagne alldeles själv. Häromdagen gjorde han kladdkaka.
I love beeing inspirationell eller vad det heter...:)
Han åt nämligen bara Gorbys innan vi träffades. Eller hos sin mamma.
Jag tror att han blivit lite stur.
Fina lilla krumelur...

Jag är oxå inspirationell. Plöjer tuffa animeserier, funderar på tavelmotiv, skriver texter, utformar tatueringsmotiv, julpimpar lyan , försöker sova utan att tänka för mycket på död och förruttnelse utan på sexiga skådisar(typ bara Persbrandt men helst om han är Gunvald i svart trenchcoat, han får gärna vara förbannad oxå...) och annat fördummande men ack så trevligt och naturligtvis är jag sugen på öl. Och glögg.

På sr.se kan man lyssna på julradio.
"Ja, vitt glögg är ju alltid en stämningshöjare..."
Vad ska jag skriva mer då....
Det blir en mysig jul, men Emma är inte hemma och det känns hemskt tråkigt.
Vi får istället besök av en gammal kusin och det är inte fel det heller.
En stämningshöjare även det.

Jag vill ha uppesittarkväll och julbak. Jag tänker pepparkakor och vit glögg. På söndag ska jag åka hem till mamma och slå in paket. Då kanske jag får dricka glögg.

Jaha, det här spårade ju ur och blev astråkigt.
Min katt gäspar högt- jämt. Det är fortfarande hysteriskt roligt.

YES!

I flera år har jag gått och klurat på mina blivande tatueringar. Vilket motiv, vilket tema, vaad kan jag stå för, hur ska det utformas, vaart ska dem sitta...?

Nu vet jag svaret och det är fan som att hitta hem. Jag är så jäävla nöjd och det kommer bli så jäävla snyggt och jag är extremt jävla pepp.

NU fattas bara cashen sen sätter jag igång.
YES!!!!!

Lite serienostalgi.

Gillar vanligtvis inte Pluto så mycket men den här, och när han blir skiträdd för sin egen snöfigur på julafton är bäst.
Sköldpaddans gå-ljud....hahahah.

Ååååååååh.

Fy faaan, mitt liv är CRAP just nu.
Jag tänker, trots att jag är välbeställd, välsignad med många vänner och en underbar familj och pojkvän och är rätt snygg...
Vad var det nu jag skulle göra?
Joi, GNÄLLA var det ju!

Att jag är välbeställd har inget med min privata ekonomi att göra utan det faktum att jag bor i ett rikt land.
I övrigt letar jag jobb som en dåre och hittar bara SKITJOBB och fjäskar röven av mig för andra idioter bara för att få göra något vettigt eftersom jag inte ska plugga förrän till hösten.

Men det värsta är, mina katter.
BORTSKÄMDA JÄVLA JAMANDE, SKRIKANDE, UPPMÄRKSAMHETSSÖKANDE IDIOTEEER.
I know, dem är djur, men fy faaan vad jobbiga dem är.
Idag skrek dem som idioter efter mat ,vareeenda morgon gör dem det. Och idag råkade jag inte ha nån kattmat så jag ställde mig(innan morgonkaffet) och finhackade torskfile och i tinade upp.
DÖG det?
Nääää.
Inte heller stekt ägg som min vän Anna tipsade om. Funderar på om min lathet ska få mig att tina nötfärsen jag har i frysen men nån måtta får det väl vara.
Dessutom försov jag mig eftersom morgontiden i fuckin tvättstugan är klockan fuckin 07.00 fram till två. Och alla andra fetton har hunnit sno eftermiddagstiderna. VARFÖR inte bara köpa en tiill maskiiin. Två hus delar på en tvättstuga med TVÅ tvättmaskiner. Eller utöka tvättiderna lite. VEM behöver egentligen sju timmar att tvätta. Man vill ju gärna tvätta en gång i veckan. Fy fan vad jag ska ha en egen maskin när vi bygger ut badrummet.
Fan vad jag hatar kärringen i bostadsrättsföreningen. Vi ÄGER lägenheten(eller okej Walle äger den, men jag bor faktiskt här..) och måste ändå prata med ALLA andra om vi ska slå ut en vägg.

Nu är jag inne på andra koppen. En kopp till så borde jag vara lite gladare men fyfan vad sugigt allt ska vara. Jag behöver ett liv. ETT LIIIV!
Känner mig som en hamster i en bur.
snurrsnurrsnurrsnurrsnurrsnurrsnurr

A långpromenad might do the trick?
Min storasyster är i Thailand. Hon ligger där med sin kärlek, bor på lyxhotell och dricker drinkar och shoppar her ass off. Till dagen innan nyår. Då kommer hon komma hem, helt brun och fresh och utvilad.
Jag kommer vara lönnfet, blekfet och troligen bakfull.
Tur att jag fick mina fina mineralögonskuggor från staterna skeppat till mig igår. De låg där i lådan i ett paket och lyste i alla möjliga fina färger.
Idag ska jag nog göra mig lite fin och leka att jag inte är trött på allting.

Julklapp- tack!

Hej!
Jag uppmanar alla mina läsare. Ni är ju säkert minst en miljon, att skicka julklappar till mig.
Jag är ganska fattig, hemskt snäll och tror inte på tomten. Så vem ska annars ge mig klappar, om inte ni?

Jag önskar mig massa bra saker ifrån Dermanord. Refining Mask ska visst göra underverk.
165 riksdaler, inte så farligt om ni skramlar.
Dagcremen för normal/fet hud ska visst inte gå av för hackor heller.

Seså, skäms inte. Det är inte farligt att ge bort saker till fattiga människor.
Dessutom behöver ni inte oroa er för att ni inte ser vart era pengar tar vägen.

Fy fan jag KAN verkligen inte låta bli att vara sarkastiskt och ironisk.
Jag är verkligen värd massor med julklappar så jag blir snäll. *hinthint*

Vill ni göra något mer själviskt kan ni alltid GE NÅGON EN KRAM!
Röda Korsets pryl. Jag lipade en timme när jag fick hem Henry i brevlådan och läste om 50 000 ensamma människor som blir oroliga på julen och behöver sällskap och kramar och någon att prata med i telefon. 50 000 människor lyckades RK hjälpa förra året.
I love Röda Korset. Fina människor. Fina eldsjälar. Fan nu vill jag lipa igen.
Så, GE NÅGON EN KRAM!

Personalitytest

Ett skapligt avancerat personlighetstest talade precis om för mig vem jag är.
Den jag är kan ni se HÄR.

Det finns en anledning till att jag identifierar mig så med denna kvinna. Den svarthåriga naturligtvis.

Man kan lära sig något av Stig.

Helena S gjorde precis min morgon med den här bilden.
Ica-Stig får komma till tals och han liksom, får Ica att bli så mycket mer personligt.
Kanske vädjar Ica till alla reklamfans därute.
Hur ska man kunna tycka att Ica gjort ett crappy- job när Ica-Stig skäms till och med.

JAG ÄR BÄST- INGEN PROTEST

JAG VANN JAG ÄR BÄST JAG VANN JAG ÄR BÄST ALLA ÄR DÅLIGA JAG ÄR BRA LALALALALALALA!

Jag tror stenhårt på att om jag är en dålig förlorare ska jag tamejfan vara en dålig vinnare oxå. Hur ska det annars jämna ut sig?

Anledningen till att jag vann ser ni här.
Jag är nämligen KUNG på rim!
Det är jagsom är Terese och vann på den femte. Ni ser där mitt rim.

...på den femte dagen vann hon ett pris värt 540 riksdaler....
..på den sjätte dagen fes hon...
Ingen vidare bibelskribent.
Men en sjuhelskottas julklappsrim till rosa parfymflaskorrimmare.

JAG ÄR KUNG NI ANDRA ÄR BAJS NI ÄR BAJS FÖR JAG ÄR BÄST TRALALALALALALALA.

Dagens gull

Jag brukar skriva en "Dagens spya" då och då när mitt hat och min irritation mot människan blir för stor.
Vi människor är för det mesta jävligt fula, jävligt feta, jävligt tröga och jävligt ivägen.
Säger ni emot kan ni ju bara ta er en titt i världen och se vilka som styr, vilka som syns mest i media, vilka som anses bäst, snyggast, coolast etc.
Människan ÄR inte speciellt intelligent.

Dock finns det kärlek.
Jag KAN vara en snäll människa.
Befriad från fördomar, jante och andra hiskeligheter- mot de som förtjänar det.

Jag talar om snällhet.
Människans behov av att hjälpa, trösta och finnas till hands.
Jag talar om eldsjälar som sliter gratis för en bättre värld. Eller åtminstonde en önskan om en...
Om ambulansförare, läkare...
Om det faktum att svimmar jag på gatan kommer det springa fram flera människor och försöka väcka mig, fråga om jag mår bra, ringa sjukan.
Det kallas "samhällsansvar" men jag tror fan att vi skulle göra det ändå.

Sker en katastrof så kommer mängder av människor som aldrig skulle prata med varandra samarbeta. Det är det vi är. Det är det vi måste. Det är då vi får utöva våran rätta natur. Det är då vi får se en glimt av vårat rätta element.
Hur vi kanske levde innan giriga människor tog kontrollen.
Hur vi kanske skulle behandlat varandra om vi inte var så förblindade av idiotin som kallas konsumtion.

I Tanzania är folket enat. Väl medvetna om sin historia, väl medvetna om sin kultur, väl medvetna om sitt förtryck. Dem håller i varandra. Jag vill oxå leva i ett samhälle där jag utan att skämmas kan sätta min bebis i knät på en främmande människa eftersom jag måste få ordning på mina påsar. Där jag utan att skämmas kan stå med rumpan i vädret i en minibuss proppad med 20 pers fast det bara finns plats för åtta.
Under två veckor åkte jag med nästan samma buss och de lät mig alltid sitta men det slutade med att vi satt alla huller om buller och jag hade tre barn i knät och en leende moder som accepterade mig och jag fällde ibland en tår i den svettiga bussen med 3 afroungar i knät och förstod inte varför det inte oxå kunde få kallas välfärd.

Men vi kan vi med. Vi är bara lite för rika för att komma ihåg hur man gör.
Men ibland glimtar det till.
Ibland får vi hjälp av t.ex ambulansman som är utbildad för att hjälpa. För att hålla handen. För att lyssna.
Ibland får man stöd av en kvinna på en buss när man flyttar ensam från en folkhögskola och har tre kassar proppade med mat och fem väskor och trott man ska klara sig till pendeln och allt åker ut i bussen och alla tittar och man svettas och kvinnan klappar på handen, halar upp en IKEA plastkasse hon bara råkar ha i väskan och låter en packa sina saker i den istället.
Kanske var vänligheten tillräcklig för att nästan ta till lipen.

Hade någon annan hjälpt henne?
Hade kanske alla suttit där och tittat och roat undrat hur hon skulle ta sig ur det där?
Hade alla kanske skitit i henne för att mänskligheten är ett gäng jävl....

Nä, jag vill tänka på henne nu.

Denna dag- ett liv

Idag (och en hel del igår med för den delen) hände saker jag inte riktigt ville skulle hända.

Det började imorse. Jag är inte kontaktbar innan morgonkiss, tre koppar kaffe och en snabb koll på DN.s hemsida.
Jo, katterna får mat och Oggy skriker alltid frenetiskt så jag ska komma upp ur sängen fortare och ge honom mat. Fast skålarna inte alltid alls behöver vara tomma. Han är så jävla trög.
Så vi brukar vara lite osams på mornarna. Jag snäser åt honom att hålla truten så lever han längre och ger honom käk kissnödig så jag slipper höra det där sabla mjauandet.
Same procedure as every day även imorse alltså.
När kaffet äntligen bryggt färdigt slår jag mig ner vid datorn och gör morgonsurfen och piggnar till. Men Oggy skriker fortfarande. Han är sällskapssjuk av sig så jag klappar lite och kollar så han inte har något i ögat eller munnen eller så. men han är fortfarande orolig. Min tröga hjärna registrerar detta som trams och sörplar vidare på kaffet.

Går ut i köket och han mjauar skithögt och krafsar i matskålen och sen kutar han iväg in i...sovrummet. Jag upptäcker försent att jag ju helvete skulle kuta ner och köpa kattsand för lådan är unfresh och kutar till sovrummet. HELVETE.
Där sitter han och tittar ledset på mig och jag skyndar mig att lyfta upp honom ur sängen och han är helt stel. jag håller i honom och hör hur liksom, något faller till golvet och känner hur något hamnar på magen.

Han skiter i min famn.

Och på min mage och på mina strumpor och på mitt nyskrubbade äkta trägolv som jag legat på alla fyra och borstat livet ur igår.
Två kluttar hinner oxå hamna i min säng.
Det var inte liite jävla crap.
Han tittar förskräckt på mig och hoppar ur mitt grepp och in under soffan. Det där är ju det fan värsta som kan hända en katt och jag skäms ögonen ur mig.
Tvålar svärande in min mage med YES, slänger strumporna, dränker golvet i ännu mer såpa och går loss med diskborsten.
Lakanen tvättas just nu.

W kom just hem och jag förhör honom om det luktar minsta lilla bajs.
Han säger att det luktar rökelse och såpa.
Jag tror fortfarande att det luktar lite bajs.

Kutade ner till affären och köpte ny sand. Kristaller snarare. Och bad tusen gånger om ursäkt till min förnedrade lilla katt. Han låg helt traumatiserad under soffan en timme minst.

Sen så kokade jag över min fisksoppa på min nypolerade jävla keramikhäll.
Städa är fan bortkastat.

Igår julpyntade Walle och jag. :)
Det blev väldigt fint. Dock önskar jag mig en ny kamera så jag kan dokumentera fina saker vettigt.

Den obligatoriska pyntningen av Jul- Enen. W var som ett litet barn. :)

Ny löpare med nya krukor och fina hyacinter.

Nya julstjärnor och en superfin julstjärna att ha i fönstret från Indiska. Det syns inte så bra med min skitkamera. Men nu är det himla fint hos oss.

Bjällerklang, bjällerklaaang

Den här sammanfattningen är inte tillgänglig. Klicka här för att visa inlägget.